I går fick jag ett långt mail av mitt Doulapar. Kvinnan har ett väldigt högt sf-mått och i går hos barnmorskan var det ännu större, 42,5 cm. Barnmorskan hade nog uttryckt sig lite klumpigt och menade på att det nog kunde vara en väldigt tsor bebis. Inget man säger till någon som är rädd för att föda en stor bebis.

Men i alla fall ska mitt Doulapar in till förlossningen på måndag för bedömning och antagligen ett tillvästultraljud. Troligtvis kan det bli igångsättning. Men eftersom kvinnan är snittad tidigare så kan inte förlossningen sättas igång med värkstimulerande, utan det måste till andra metoder. Det kan göra att det kan bli en mer långdragen förlossningen om inte bebis och mamma är redo för en förlossningen. Just nu ligger bebis högt och rörligt, men allt kan ändras till måndag :)

Jag hade nog sett en förlossningen som sattes igång av sig självt. Men säkerheten måste gå före och Doulaparet ser nog helst att det blir en igångsättning.

Vem vet, på måndag kanske jag befinner mig på förlossningen!   

I dag går jag in i mina första Doula jour. Två veckor innan och två veckor efter beräknat förlossningsdatum ska jag vara beredd.

Sambon är och fiskar i dag men kan vara hemma på 1 timme.

Dags att packa Doulaväskan. Vad ska jag ha i den?

I dag ringde en mycket glad kvinna till mig. Hon väntar sitt barn nr 2 som ska födas i Maj. Hon frågade om jag hade mycket inplanerat i Maj eller om jag skulle kunna tänkas hjälpa paret med mitt Douleri. Givetvis!!!

Så glad jag blir, ett hederligt uppdrag och ett underbart ögonblick.

Vad jag förstå kommer detta uppdrag handla extra mycket om andningsteknik och avslappning.

Paret hade en jobbig första förlossning med intensiva värkar som hon upplevde "kom hela tiden". Förlossningen tog bara ett par timmar. och upplevdes om väldigt intensiv. Det var mycket att göra på förlossningen just då och ingen hade direkt tid att se att paret behövde mer hjälp och stöttning.

Nu vill dom ha en Doula där hela tiden för att hjälpa till med just detta, en Doula som kan fånga upp kvinnan innan det "spårar ut", innan det blir panik.

Den Doula ska vara jag, coolt!

Första samtalet ska vi ha i v 25, en bit kvar. Men jag håller er uppdaterade!

Precis den 17:e Oktober skickade jag in mina ansökningar om kurser till våren 2012, i sista sekund. Varför göra något i tid?

Jag har ännu en gång sökt kursen "spädbarnspsykologi". Kom inte in nu till hösten, stod som reserv på 30:e plats eller något. Hoppas på mer tur till våren.

En annan kurs jag har sökt är "näring, kost & hälsa". Ett område som intresserar mig lika mycket som gravida, förlossningar, bebisar och barnvagnar :)

Sen står jag i valet och kvalet att läsa till förlossningspedagog i vår. Utbildningen är i Göteborg och är uppdelat på 4 intensiva helger. Jag vill så gärna men det är mycket jag vill just nu. Dessutom är det en utbildning som man betalar själv. Jag måste prioritera. Men jag vill, jag vill. Det bli nog så! :)

Det var länge sedan jag skrev sist. Hade mitt sista samtal med mitt första Doulapar för ett par veckor sedan. Dom bjöd hem mig till sitt hem, det bjöds på kaffe och god daimtårta. Ett mycket trevligt hem med en mysig familj.

Samtalet gick ut på att stämma av hur läget såg ut, hur Doula-paret kände sig, frågor och en sammanfattning från min sida så att jag hade förstått ordentligt vad paret ville ha hjälp med.

Nästa gång vi ses är på parkeringen utanför förlossningen. När det kör i gång med eventuellt värkarbete ska Doula-paret ringa mig så jag kan förbereda mig på en kommande förlossning.

Måste erkänna att jag börjar bli lite smått nervös. Det känns som att en bra förlossning ligger i mina händer. Jag vet att det inte är så, jag kan bidra men jag kan inte göra jobbet själv. Jag försöker att inte stressa upp mig utan ta det som de kommer. Avslappning och andning kommer man långt med, även i stressade situationer framför datorn! :)

Men jag fortsätter att läsa Susanna Heli, träna på att andas och gör avslappnade övningsförsök på sambon. :)