I dag hade jag date med mitt Doulapar som ska ha tvillingar i mars-april. Vi skulle på besök hos barnmorskan och till läkaren, ett tillväxtultraljud skulle göras samt kolla så båda bebisarna ligger med huvudena neråt.

Bebisarna växte precis som dom skulle och båda huvudena ligger neråt och inga tecken på att en förlossningen skulle vara på g. Allt är fortfarande ingenslutet! ;)

Dock så gick tvilling nr 2:s hjärtljud ner rätt så mycket ett par ggr så det blev en del extra kontroller. Först blev det en ctg-kurva men även då ville tvilling nr 2 inte riktigt som vi ville så det blev en vända ( läs lååååång vända) på förlossning. Det skulle göras fler ctg-kurvor och träffas fler doktorer. Kl 16.30 var vi färdiga och alla mår bra! :)

Men det hanns med en del funderingar och paret hann bli riktigt oroliga. Eftersom kvinnan pratar engelska och förstår inte alltid allt men väldigt mycket på svenska så var jag mest med som tolk. För henne är det ett stort stöd att jag kan vara med och tolka på ett sätt som hon förstår. Med min svengelska kommer vi långt på! :)

Som sagt, man lär sig något nytt varje dag: Så efter i dag skulle jag nog själv kunna sätta en ctg och läsa av pappret som kommer ut från maskinen! :)

I morgon är det date med mitt Doulapar nr 3 igen, ska bli kul! Vi ska träna på andning, avslappning och göra lite massageövningar. Vi får se vem som somnar först!

Länge sen igen :)

Hade en träff med ett Doulapar (nr 5) förra veckan som väntar tvillingar. Samtalet gick bra men jag var helt slut i huvudet efteråt. Samtalet blev tvåspråkigt, engelska och svenska. Haha, vi får se hur jag reder det på förlossningen.

Det kom som en chock att dom är gravida med tvillingar men det börjar lägga sig och längtan efter att dom ska komma ut börjar infinna sig. Min roll här är bara att finnas till och tolka. Kvinnan är bra på svenska men är lite lätt orolig för att inte alltid förstå när hon är uppe i en värk.

Dom har en son på 3 år som kom ut med kejsarsnitt då moderkakan låg för (placenta previa) så hon inte kunde föda vaginalt. Hon är orolig inför värkarna, hur känns det, vad ska man göra, när ska man åka in, hur gör man när det är två osv.

Jag ska med på nästa ul och vara med och träffa doktorn, mest för att kvinnan är orolig och rädd för att missa viktig information pga språket.

Mitt Doulapar nr 3 träffade jag förra lördagen för en fika på stan. Vi pratade förlossningsplan och önskemål. Nästa gång ska vi prata andning, massage och avslappning.

Pappan är mycket nervösm och vill egentligen att hon ska förlösas med kjesarsnitt.