Länge sen igen :)

Hade en träff med ett Doulapar (nr 5) förra veckan som väntar tvillingar. Samtalet gick bra men jag var helt slut i huvudet efteråt. Samtalet blev tvåspråkigt, engelska och svenska. Haha, vi får se hur jag reder det på förlossningen.

Det kom som en chock att dom är gravida med tvillingar men det börjar lägga sig och längtan efter att dom ska komma ut börjar infinna sig. Min roll här är bara att finnas till och tolka. Kvinnan är bra på svenska men är lite lätt orolig för att inte alltid förstå när hon är uppe i en värk.

Dom har en son på 3 år som kom ut med kejsarsnitt då moderkakan låg för (placenta previa) så hon inte kunde föda vaginalt. Hon är orolig inför värkarna, hur känns det, vad ska man göra, när ska man åka in, hur gör man när det är två osv.

Jag ska med på nästa ul och vara med och träffa doktorn, mest för att kvinnan är orolig och rädd för att missa viktig information pga språket.

Mitt Doulapar nr 3 träffade jag förra lördagen för en fika på stan. Vi pratade förlossningsplan och önskemål. Nästa gång ska vi prata andning, massage och avslappning.

Pappan är mycket nervösm och vill egentligen att hon ska förlösas med kjesarsnitt.